torsdag 16 december 2010

never alone always alone

Det finns så mycket jag vill skriva, men jag kan inte sätta ord på det.. Jag vill heller inte att detta ska vara en gnällblogg, eller en "tyck-synd-om-mig-blogg". Men samtidigt är det min blogg, där jag kan skriva vad jag vill. Men att lätta på hjärtat måste man göra ibland, och det känns som jag inte kan göra det någonstans.

Först o främst kan jag ju glädja alla som inte gillar L, att jag just nu bor hos Mamma o Pappa. Jag kände att jag behövde reda upp mitt liv, må bra, bli hel igen. Jag mår rent ut sagt skitdåligt. Jag trodde att man skulle bli lycklig bara man blev lite smalare. Jag hatar det jag ser i spegeln. Jag vill ner mer, mer o mer. Jag vill bara gråta varje dag, gråta tills tårarna tar slut. När folk säger "oj vad du blivit smal" jag vill bara skrika! Jag är inte alls smal!!! Jag är bara fläskig. Känner mig som en jätte, en jätte bland småfolk..

Jag ler varje dag, folk tror jag mår bra, tack vare mitt leende. Dom vet inte ett skit. Ett leende döljer mycket. Och frågar folk hur jag mår, klart jag säger "Ja". Jag lättar ju inte hjärtat för alla direkt.

Så jag tänker på mig själv nu.. jag behöver må bra.. jag önskar att jag kunde gräva ner mig. Gräva ner denna jävla äckliga vidriga jävla kropp. Så jag slipper se den...

3 kommentarer:

caroline! sa...

men åh. du har kanske andra som du träffar irl oftare än mig som stöttar dig massor. men jag blev helt ledsen av att läsa det du skriver, så jag skickar över en internetkram. det funkar ju inte på riktigt. men jag skickar en tanke iallafall.. *skickar skickar skickar*

Anonym sa...

Jag vet hur det känns, att behöva bära upp ett tungt leende i alla fall..
Säg till om jag kan göra något. Lyssna, prata, supa dig full ;)
Imorgon ska vi ha dödskul. Pepp pepp pepp!

We´re all mad!

/s

Milla sa...

Inte alls kul att må så. Och jag hoppas du får ut alla känslor och tankar du har som behöver vädras. Jag kan hålla med om att det är jättesvårt ibland att skriva av dog allt man behöver, just med tanke på hur andra ska se på det och på bloggen. Men det går, på något vid, att " låsa" vissa inlägg med lösen (iaf på blogg.se) så kan de som har lösenordet läsa, och då blir det ju bara dom som har tillgång och "väljer att läsa". Bara ett tips:) Hoppas det går mot ljusare tankar:) Kramar